SammanfattningSyftet med denna studie har innehållit flera aspekter. De mest centrala var att fördjupa mig i Fernando Sor och verket Mozartvariationerna. Vidare innefattade syftet att utveckla mig som gitarrist och musiker. Att skriva en såväl mångsidig som detaljerad studie och genom denna process utvecklas som interpret var ännu en aspekt. Att klargöra vilka stildrag som är wienklassiska respektive förromantiska var också ett syfte.

Title: Studies on the development section in symphonies composed by W.A. Mozart ? An attempt to concretize musical form. This study, which has an earlier work by the author as its starting point, aims to concretize the development section by examining symphonies composed by W.A. Mozart.

Wolfgang Amadeus Mozart, underbarnet från Salzburg, levde under andra halvan av 1700-talet och anses av många som världens genom tiderna mest framstående kompositör. Under sina 35 levnadsår hann han tonsätta över 600 verk. Han skrev inte minst operor, symfonier, konserter, kör- och kammarmusik. Mozart komponerade fyra flöjtkvartetter för besättningen flöjt, violin, viola, och cello (K. 285, 285a, 285b, och 298).

Since none of W.A Mozart's own cadenzas for his Violin Concerto no. 4 in D major have been preserved, and there is only one existing standard cadenza by Joseph Joachim, I have chosen to write my own cadenza, but in the end I decided to write three cadenzas. As a background to my thesis I analyzed and studied the different motives in the first movement, as well as four cadenzas from different eras. I made a comparison of these four cadenzas, looking at how the composers have used the different themes and motives from the concerto. I have also explained the meaning and purpose of the term cadenza.

Denna uppsats är en studie av solokadensens väsen; historiskt sett och idag. Min avsikt har varit att undersöka hur man kan gå tillväga för att själv göra en kadens till en av Mozarts violinkonserter (nr 5 A-dur, K. V 219), något som inte är praxis idag. Med hjälp av en tillbakablick på solokadensens ursprung och utformning genom tiderna, samt en analys av fyra stycken existerande kadenser till konserten, har jag fått inspiration till min egen konstnärliga process. Denna resulterade i en inspelning av första satsen ur konserten med min kadens.

För att förhindra övergödning används skyddszoner i stora delar av Sverige där jordbruk utförs. Det finns även andra faktorer som kan bidra till, eller förhindra, förluster av sediment via fluviala element i landskapet. Variationer i ett vattendrags omland påverkar hur den fluviala transporten av sediment ser ut. Syftet med den här studien är att kartlägga vilka faktorer som kan påverka hur transporten av upplöst sediment ser ut i Librobäckens nedre delar. Hur variationer i omgivningsmiljön skulle kunna skapa variationer i transporten av upplöst sediment.

Wolfgang Amadeus Mozart, underbarnet från Salzburg, levde under andra halvan av 1700-talet och anses av många som världens genom tiderna mest framstående kompositör. Under sina 35 levnadsår hann han tonsätta över 600 verk. Han skrev inte minst operor, symfonier, konserter, kör- och kammarmusik. Mozart komponerade fyra flöjtkvartetter för besättningen flöjt, violin, viola, och cello (K. 285, 285a, 285b, och 298).

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur introduktion av nyanställd personal genomförs på två förvaltningar inom en kommun. Undersökningen syftar även till att ta del av de nyanställdas upplevelser av sin introduktion. För att uppnå syftet har undersökningens utgångspunkt varit att besvara frågeställningarna: Hur ser förvaltningarnas introduktion av nyanställd personal ut? samt hur har de nyanställda på förvaltningarna upplevt sin introduktion? Genom kvalitativ metod har material samlats in med hjälp av intervjuer, observation och dokumentanalys. Intervjupersonerna bestod av en introduktionsansvarig samt tre nyanställda på vardera förvaltning och sammanlagt har åtta intervjuer genomförts.

Syftet med denna C-uppsats är att studera nyanlända föräldrars upplevelser kring familjens introduktion i förskolan. För att svara på syftet formulerade vi tre frågeställningar som handlar om vad föräldrar tycker att en god introduktion är, hur de upplevde sin egen introduktion och vilka svårigheter som fanns under introduktionen. Vi använde livsvärldsfenomenologin som metodologisk utgångspunkt där kvalitativa intervjuer, med nyanlända föräldrar, var vårt metodval. Det resultat som framkom ur vår analys av empirin delade vi upp i tre teman: information, trygghet och bra utbildning. I alla intervjuer framkom det att föräldrarna var nöjda med den information de fått vid introduktionen, föräldrarna upplevde trygghet under introduktionen och ansåg att Sverige har ett bra utbildningssystem.

Syftet med den här studien är att utifrån pedagogers tankar om en god introduktion bygga en broschyr som visar föräldrar vad en introduktion på förskolan innebär. I bakgrunden har jag beskrivit introduktionens olika modeller, och vad styrdokumentet säger om introduktionen. Jag har fördjupat mig i litteratur som handlar om anknytning, identitetsskapande, förskolan som institution i samband med introduktionen, och förskolans material i förskolemiljön. Resultatet av undersökningen har blivit en broschyr som visar föräldrar vad innehållet i en introduktion kan vara..

Denna studie hade som syfte att studera introduktionens betydelse och ge en bild av hur nyanställda introduceras inom äldreomsorgen. Frågeställningar i studien är ?hur upplevs introduktionen?? och ?vad är viktigt i samband med introduktion??. Metoden är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom intervjuer. I studien deltog åtta personer från olika delar av socialförvaltningens verksamheter.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om Socialförvaltningen inom Luleå kommun har en fungerande introduktion av enhetschefer med utgångspunkt i introduktionsteorier och även i Socialförvaltningens egna introduktionsplan. Frågeställningar som ska besvaras är: Hur går introduktionen till? Hur upplevs introduktionen? Följs introduktionsplanen? Kan introduktionen samt introduktionsplanen förbättras? För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med enhets- och verksamhetschefer. Resultaten visar att socialförvaltningens introduktionsplan är i god överensstämmelse med både introduktions- och socialisationsteorier men den följs inte alltid vid en introduktion utan används mer som en mall. De flesta av enhetscheferna var nöjda med sin introduktion men för de som inte var det berodde det på att introduktionen ibland var bristfällig.

Denna uppsats behandlar introduktion av nyanställda vid Gekås Ullared AB. Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för introduktionens betydelse för nyanställd personal. Undersökningen ger en bild av hur företaget arbetar med introduktion av nyanställda, samt ger en förståelse av hur de nyanställda uppfattat den introduktion de fått. Studien använde nyckelbegreppen introduktion, socialisation, organisationskultur och Gekås Ullared AB. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med en introduktionsansvarig, två arbetsledare och fyra anställda.Frågeställningarna för studien har varit:Hur arbetar företaget med introduktion av nyanställda?Hur upplever de nyanställda att introduktionen har hjälpt dem in i sitt nya arbete?Hur arbetar företaget med att socialisera in de nyanställda på arbetsplatsen?Vilken betydelse har introduktionen för den nyanställdes socialisation in i organisationskulturen?Introduktionen av nyanställda är uppdelad i två större delar, en allmän gruppintroduktion och en avdelningsintroduktion.

Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskors och sjuksköterskors uppfattningar av sin egna och varandras arbetsuppgifter i det gemensamma omvårdnadsarbetet. Ytterligare frågeställning som författarna ville få besvarad var hur deras samarbete fungerade. Metoden som användes var en fenomenografisk analysmetod för att ta reda på informanternas variationer av uppfattningar om det valda fenomenet. Detta åstadkoms genom semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och fem sjuksköterskor på två avdelningar på UMAS. Resultatet redovisas i form av totalt 27 underkategorier som utformats efter informanternas uttalanden.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.